Mitt liv i fem akter

Jag tänkte faktiskt kopiera in ett skolarbete jag gjorde då jag gick på Ädelfors folkhögskola våren -08. Jag tycker mitt arbete är oerhört bra gjort och därför vill jag dela det med er mina bloggläsare. Jag ska också säga att jag fick betyget MVG i arbetet, vilket också gjorde att jag tycker detta var ett av mina bästa stora uppsatser jag gjort i svenska A kursen. Så här har ni något bra att läsa:)

Akt 1.

Födelsen på sjukhuset

Den 22 mars 1987 föddes en flicka på Karolinska sjukhuset i Solna.
Flickan skulle få namnet Johanna.
De stolta föräldrarna till sin först födda dotter var Monika och Jimmy.
De bodde i en 2:a i centrala Solna 10 minuter från Stockholm city.
Johanna föddes med krossat skallben, revben och nyckelben. Men både innan, under och efter förlossningen upptäckte man att hon hade gamla och nya frakturer. Innan läkarna visste vad det var för fel på Johanna så var hon tvungen att gå igenom en massa tester och undersökningar.
Men 2 månader efter att hon föddes fick familjen äntligen beskedet.
Johanna fick diagnosen Ostieogenesis Imperfekta förkortat O.I.
O.I är en benämning på benskörhet i skelettet. Det innebär att hon lättare kan få frakturer på sitt skelett än andra.
Johanna var en skör liten flicka som ingen nästa vågade hålla i. Trots det försökte familjen leva ett så normalt liv som möjligt.
De första 10 åren visste inte familjen att dem skulle få tillbringa mycket tid på sjukhus med en massa undersökningar och läkarbesök. Johanna fick nya frakturer till och från hela tiden. Var allt lugnt kunde det ta 2-3 veckor då Johanna inte hade några frakturer eller sprickor.
Trots de så fick Johanna ett efterlängtat syskon. Johanna var 2 när lillesyster Fanny kom till världen och Johanna blev en stolt storasyster.
Familjen hade nu börjat lära sig att leva med Johanna och hennes funktionshinder. Självklart var det ju osäkert om nästa barn skulle få samma diagnos som Johanna. Men så blev inte fallet utan Fanny var ett helt ”frisk” liten unge.
Livet fortsatte att rulla på, Johanna varvade sin vardag med läkarebesök, besök hos sjukgymnast och ännu fler besök på sjukhus. Fanny växte och när hon var 2 och Johanna var 4 så kom en liten lillasyster till i familjen. Det var Ellen som kom till världen och Fanny blev äntligen storasyster istället för att bara vara lillasyster.
Ellen var också självklart efterlängtat och Monika och Jimmy var självklart 2 stolta föräldrar till 3 underbara döttrar.
Johanna, Fanny och Ellen växte upp till fina flickor/tjejer och jag Monika skulle kunna berätta ännu mera om deras uppväxt men då blir det en lång roman. Så för att minska ner det så avslutar jag nu med att säga.
– Idag är Johanna 20, Fanny 18 och Ellen 16 år gamla. Fanny och Ellen bor hemma men Johanna har flyttat hemifrån ner till Småland för att plugga på folkhögskola.


Akt 2.

Första dagen på gymnasiet

Den 20 augusti 2003 började Johanna sitt första år på Skärholmens riksgymnasium i Skärholmen utanför Stockholm. Hon skulle börja på Individuella programmet (IV) i en RH-klass på max 6 elever. RH betyder rörelsehindrade och det innebär att alla har olika grader av funktionshinder i klasserna. På Skärholmen finns det 8 klasser med rörelsehindrade elever i. 4 klasser på medieprogrammet och 4 på Individuella programmet. Det finns 4 st. riksgymnasier i Sverige. De ligger i Umeå, Stockholm, Göteborg och i Kristianstad. Eftersom det bara finns 4 skolor i Sverige som har RH anpassade program i gymnasieskolan så är utbudet ganska begränsat. Det innebär att när Johanna skulle söka till gymnasiet var hon tvungen att även söka till de andra gymnasierna i Sverige. Men givetvis så var Skärholmen Johannas första handsval. Hon valde Göteborg som andra, Kristianstad som tredje och Umeå som fjärde val.
Men som tur så kom Johanna in på Skärholmens riksgymnasium och behövde då inte heller flytta hemifrån. De fyra riksgymnasierna har även internat vilket innebär att det går ungdomar från hela Sverige där och då kan de få bo på elevhem istället för att pendla hem varje dag. Många bor kanske jättelångt hemifrån. Men eftersom Johanna bodde hemma hos mig mamma Monika så fick hon åka skolbuss till skolan varje dag. Bussen hämtade henne alltid 1 ½ timme innan skoldagen började och för det mesta så fick hon också sällskap till skolan av andra elever som bor i närheten av oss. Det kostar mindre att försöka få samåkning med flera till skolorna. När jag skickade iväg min dotter första dagen till skolan sååå var hon nervös som bara den. Men i all nervositet så kände hon ändå en lycka att hon skulle få börja gymnasiet. Men hur det gick de resterande 3 åren på gymnasiet får ni nog fråga henne själv. Men den 7 juni 2007 gick hon ut gymnasiet och idag pluggar hon på Ädelfors folkhögskola i Småland.
– Jag är en stolt mamma som har en dotter som har klarat hela gymnasietiden. Trots att hon hade lite tungt i mitten av skoltiden igenom att hon gick in i väggen. Men sen när allt löste sig med skolan så har allt löst sig och hon är idag en examinerad gymnasieelev.


Akt 3.

Morgonen efter bröllopsnatten

Den 20 juli 2020 gifte Johanna sig med Fredrik Andersson i Segloras kyrka på Skansen. Släkt och vänner till både Johanna och Fredrik närvarade vid det stora bröllopet. De träffades sommaren 2018 då Johanna var i Skåne och hälsade på sin kompis Hanna. Fredrik var kompis till Hanna och sen började han och Johanna dejta med varandra under tiden hon var nere och hälsade på. Johanna åkte sedan tillbaka till sthlm men Fredrik och hon höll kontakten via telefon, msn och mailen. Men efter ett halvår ville Fredrik att han och Johanna skulle flytta ihop. Johanna tänkte noga igenom beslutet men sen bestämde hon sig. Jag vill flytta ihop och bilda familj. Så valet blev att Fredrik flyttade till sthlm och dem båda flyttade till en 3:a inne i stan. Så blev det och de, var jättelyckliga för att ha hittat varandra. Så den 24/10 2019 friade Fredrik till Johanna när de var i Paris på en weekend. De hade redan bestämt sig när de ville gifta sig. Ett sommarbröllop var det enda alternativet för dem båda och så blev det. Klockan 14.00 lördagen den 20 juli 2020 ringde klockorna i kyrktornet på Skansen. Hanna som var Johannas bästa vän var även hennes tärna och Johan som var Fredriks bror var hans bestman. Bröllopet var jättevackert och tårarna kom både på Jimmy och mig. Vi var så stolta föräldrar och svärföräldrar. När bröllops ceremoni var klar så åkte vi alla till en festlokal som vi hade hyrt. Där serverades det en buffé och dricka i stora lass. Det bjöds på musik också så en massa dans blev det av. Till efterätt blev det självklart en stor bröllopstårta på 4 våningar. Festen fortsatte långt in på sena natten, men Johanna och Fredrik åkte hem till sig relativt tidigt. De skulle åka iväg på bröllopsresa dagen efter. Morgonen efter gick Johanna och Fredrik upp klockan 06.00 för att hinna med 09.00 flyget till Australien. Johanna vaknade rätt så pigg men Fredrik var desto tröttare.
– Vad hade hänt på natten tro???:)
Det har jag ingen lust att luska i. Johanna och Fredrik blev av vinkade av sina föräldrar samt de närmaste vännerna. De var sååå lyckliga när de klev på planet.
Jag som mor är otroligt stolt över min dotter Johanna.
Så flög Johanna och Fredrik iväg på sin dröms resa till Australien.


Akt 4.

Personalfesten

Johanna har nu jobbat på Frösunda center i 3 år som assistent. Frösunda center är ett ställe där barn och ungdomar som nyligen har varit med om någon form av olycka och hamnat i rullstol. Johanna trivs jättebra där eftersom hon själv sitter i rullstol och vet hur det är att vara funktionshindrad. Att hon började jobba där var en självklarhet för henne. Hon har alltid velat jobba med människor. Hon utbildade sig till assistent och sen hörde hon av sig till dem och vips hade hon ett superbra jobb. Så en dag bestämde sig deras chef Eva Larsson att de skulle ha en personalfest. Så fredagen den 15 april 2023 skulle Frösunda center ha en personalfest för all personal som jobbar där. Temat till festen skulle vara våren eftersom april månad är en tidig vårmånad. Eva kom på måndags morgonen till morgonmötet och pratade med personalen om hur de skulle lägga upp festen. Johanna hade fått i uppgift att ta hand om maten som de skulle ha. Hon kom hem till mig och frågade om jag hade några bra recept på mat för många personer plus att vissa är ju vegetarianer. Jag gav Johanna ett jättebra recept på piroger som är lätta att göra, är mättande att äta och enkla att frysa in om man gör de några dagar tidigare. Johanna tackade mig och sa att jag var underbar som räddade henne när det gäller maten. Men nu åter till vad som hände på personalfesten. Festen började kl. 18.00 på fredags kvällen. Det bjöds på en fördrink i form av bål. Alla gick runt och minglade med varandra och stämningen var på topp. Sen kl. 19.00 serverades middagen och som Johanna hade bestämt blev det piroger till varmrätt och jordgubbstårta till efterätt. De satt och åt maten samtidigt som man små pratade om allt möjligt. Stämningen var på topp fortfarande. Till maten bjöds det även på vin och öl till de som ville. Till efterätten bjöds det på kaffe och te. När alla hade ätit klart både middagen och efterrätten så blev det lite musik och dans. Det var trevligt tyckte Johanna. Trots att all personal känner varandra och vet de mesta om varandra så kändes det som att man kom varandra ännu närmare berättade Johanna när hon kom hem. Festen höll på till sena kvällen. Johanna var inte hemma förrän 01.30. Men festen blev lyckad och alla hade roligt ändå från start till mål. Johanna var jättenöjd med festen och väl hemma var hon så trött att hon somnade på en gång hon la sig i sängen. Men precis innan hon somnade så tänkte hon, imorgon kommer snacket gå om personalfesten i kafferummet Men det finns inget att skämmas om. Allt gick ju bra och alla hade det trevligt.


Akt 5.

Dödsbädden

Den 2 mars 2052 gick Johanna bort i lungcancer. Hon hade ända sen hon var 16 år rökt till och från. I början rökte hon inte jämt men mot slutet så rökte så mycket att hennes kropp faktiskt sa ifrån. Hon var ofta hos doktorn pga. sitt funktionshinder men på senare år så var hon även inne för hon hade problem med sina lungor. Den 1 januari 2051 fick Johanna sin diagnos lungcancer. Läkarna tyckte det var väldigt märkvärdigt eftersom lungcancer oftast är ärftligt och brukar upptäckas om någon annan har haft eller gått bort i det. Men så var inte fallet i Johannas släkt. Johanna gick och blev sämre och sämre och mot slutet var hon på sjukhuset nästan jämt för att få cellgifter och strålbehandling.
Tiden från den dag cancern upptäcktes till den dagen hon gick bort gick allt fort. Hon tappade hår, vikt och en massa muskler på kroppen. Det var inte mycket kvar av Johanna när hon låg på sjukhuset och somnade in. Den 1 mars var sista dagen jag Johannas kusin Emelie såg henne i livet. Hennes båda föräldrar var redan döda. De hade gått bort något år tidigare innan Johanna fick sin diagnos. Johanna var princip okontaktbar de sista månaderna på sjukhuset. Hon visste att vi var där men hon kommunicerade nästan inte alls. Johanna tyckte det var skönt att hon skulle få dö. Hon hade liksom gett upp livsgnistan i henne. Det hade hon redan gjort när föräldrarna hade gått bort pga. ålderdom.
Men den 2 mars 2052 klockan 13.00 somnade Johanna in på Karolinska sjukhuset i Solna där hon föddes den 22 mars 1987. Johanna hade sina närmaste vid sin sida. Syskonen Fanny och Ellen samt kusinerna Emelie och Hanna var där när hon tog sitt sista andetag någonsin. Allt var fridfult och Johanna var inte ett dugg rädd att somna in. Det var en fridfull stund och lugnet fanns där hela tiden.
Johanna blev 65 år gammal. Jag har bara en sak till att säga:

– REST IN PICE!!!


Kortroman skriven av: Johanna den 2007-10-24