Kärleken rann ut i sanden

Jaha så var det men den kärleken man kände för en viss person. Men som jag har trott och befarat så var inte kärleken besvarad. Men det gör inget. Livet går ju vidare ändå. Men det kommer vara svårt att se den man älskar när man vet att den inte älskar en tillbaka. Men jag kan inte gömma mig å jag vill inte gömma mig. Ändå vill jag inte se dig i ögonen. Då kommer känslorna och sorgen fram igen. Jag älskar dig men du har och kommer aldrig att älska mig. Hur ska jag kunna träffa dig igen? Hur ska jag kunna se dig? jag vill inte gömma mig men ändå vill jag krypa ner i min säng och gömma mig under täcket och hoppas att ingen hittar mig. Jag kommer aldrig hitta någon som älskar mig för den jag är. Vad är det för fel på mig? Är jag inte tillräcklig söt? Eller är det för att jag sitter i rullstol. Kan ingen vara ärlig mot mig och berätta vad som är fel? Istället blir jag bara sårad hela tiden. Jag vet att många älskar mig. Men jag vill kunna älska någon som vill dela sitt liv med mitt:) Vart hittar man den människan? kanske om jag ger upp och letar. Så kanske någon dyker upp när jag minst anar det:)