Det finns cirka 1 miljon personer med hörselskada i Sverige

Ungefär 40 000 av oss är barn och unga. Vi är en brokig grupp med flera olika typer av hörselskador och med olika grad av hörselnedsättning. Gemensamt för oss är att vi behöver ha en bra ljudmiljö och att många av oss får stor hjälp av visuella alternativ som textning och teckenspråk.



Örat är komplicerat och består av många små delar. Ytterörat fångar upp ljudet och hjälper oss att veta varifrån ljudet kommer. Ljudvågorna leds in genom hörselgången som slutar vid en tunn hinna som kallas trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan vibrerar. Ljudet leds med hjälp av tre små hörselben (hammaren, stigbygeln och städet) i mellanörat vidare in i hörselsnäckan i innerörat där även balansen sitter. Hörselsnäckan är fylld med små hörselceller som tar emot ljudet. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Hörselcellerna kan jämföras med tangenterna på ett piano som det går att spela olika melodier på. Spelar ljudvågorna på hörselcellerna hör vi ljud. Från snäckan går en nerv in i hjärnan och det är när signalerna kommer dit som vi hör. Har vi lärt oss att tolka dessa signaler har vi ett språk, en musikförståelse eller en ljudupplevelse. Det är alltså med hjärnan vi hör och inte med örat.

De vanligaste hörselskadorna är skador på de delar i örat som leder ljudet, så kallade sensorineurala skador, i innerörat. De orsakas av ett nervfel, sitter oftast i hörselsnäckan och beror många gånger på ålder eller buller (men sjukdomar, skador
och ärftlighet kan också vara orsaker). Hörseln försämras framför allt för diskantljud och de svagaste ljuden hörs inte alls. Däremot hörs de riktigt starka ljuden fortfarande lika starkt – kanske till och med starkare än vid normal hörsel. Det största problemet är den försämrade förmågan att särskilja olika ljud eftersom skadan ofta påverkar hörselförmågans kvalité. Ljuden blir otydliga och flyter ihop. Det blir svårt att uppfatta vissa konsonanter, vilket gör att det blir svårare att höra vad som sägs. Även om ljudet förstärks finns det inte tillräckligt med nervtrådar kvar för att man ska uppfatta det rätt och särskilt svårt blir det när flera pratar samtidigt.

En annan typ av hörselskada är ledningsskador som kan bero på skador i hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen. Det gör att ljudit inte kommer fram och därför upplevs som svagare. Vaxproppar, öronkatarr (vätska i mellanörat), öroninflammation och otoskleros (en sjukdom som gör att innersta hörselbenet växer fast) kan vara orsaker. I många fall kan ledningsskador behandlas så att hörseln blir bra igen.