Våra hörselskador är unika och vi har olika mycket hjälp av olika hjälpmedel

Hörapparaten gör att vi hör bättre, men ger oss inte hörseln tillbaka. Till exempel förstärker den alla ljud – även skrapet från stolar och slamret från bestick mot porslin. Det finns flera typer av tekniska hjälpmedel som underlättar för oss i vardagen. Det kan vara hörselslinga, FM-system, mikrofoner av olika slag, vibrator till dörrklocka och telefon eller en väckarklocka som vibrerar. Vi i UH tycker det är viktigt att alla barn som har en hörselskada också lär sig teckenspråk. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chanserna till delaktighet i vardagens alla situationer.

Hörapparaten är personlig och för att den ska passa just dig gör audionomen ett avtryck av ditt öra. Insatsen eller "proppen" som du har i örat kan se ut och kännas på olika sätt: det finns hårda och mjuka proppar och vissa kan du smycka med små pärlor. De minsta hörapparaterna kallas "allt i örat" och de sitter helt inne i hörselgången. En annan variant kallas "bakom örat" och där sitter apparaten bakom örat och fortsätter ner till och in i hörselgången. Du skaffar hörapparaten på hörcentralen i det landsting där du bor. Vid utprovningen är audionomen skyldig att lyssna till de behov du har. Är du inte nöjd med den hörapparat som du får måste du säga ifrån. Det är viktigt att du får det du behöver. Så länge du går i skolan betalar du ingenting för hörapparaterna. När du slutar gymnasiet så är det olika i olika landsting. I vissa landsting måste du själv betala en del av kostnaden för din hörapparat. Kolla därför upp med ditt landsting vad som gäller för dig. De olika företag som säljer hörapparater har mycket information på sina hemsidor om sina produkter. Ett tips är att du skaffar dig kunskap om vilket utbud som finns både vad gäller apparater, proppar och möjligheter till att kombinera hörapparaten med olika hjälpmedel innan du provar ut dem.


Teckenspråk och tvåspråkighet
Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation. Teckenspråket är nationellt och är därför unikt för varje land.

Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981. Vi tycker att alla barn med hörselskada tidigt ska utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.


Att utveckla ett språk vid tidig ålder sker omedvetet och automatiskt. Inlärning senare i livet kräver större ansträngning och motivation från individens sida. Det är inte heller självklart att nivån på språket blir lika hög som om barnet fått utveckla det från tidig ålder. Teckenspråk och svenska gynnar varandra och gör att språken blir rikare. Ju fler redskap för kommunikation - desto fler möjligheter att kommunicera.

Idag finns en förordning, TUFF, som ger föräldrar och syskon till ett barn med hörselskada rätt till teckenspråk. Denna förordning omfattar dock inte barnet med hörselskadan. UH tycker att detta är absurt och kräver en lagändring som ger barn med hörselskada rätt till teckenspråk.

Det är viktigt att ha ett livslångt perspektiv när det gäller barn med hörselskada. För att öka chansen till delaktighet i alla typer av situationer, nu och i framtiden, är rätten till tvåspråkighet avgörande.


Lär dig teckenspråk
Vill du lära dig teckenspråk? Många studieförbund erbjuder kurser, men du kan också studera teckenspråk på universitet eller folkhögskola. Det finns även sidor på nätet där du kan lära dig tecken och vardagsfraser. Till höger ger vi några tips på var du kan lära dig teckenspråk.


Tolkning
Tolkning kan vara ett sätt att underlätta kommunikationen mellan teckenspråkiga och hörande personer. Den som har en hörselskada och kan teckenspråk har rätt att använda tolken vid kontakt med myndigheter och offentliga institutioner, under sin högskoleutbildning eller i privata sammanhang. Hörselskadade, döva och dövblinda har rätt till tolk enligt hälso- och sjukvårdslagen. Teckenspråkstolkning görs parallellt med den som talar. Tolkarna arbetar parvis och växlar mellan varandra i tiominuters intervaller. Tolken översätter allt som sägs eller tecknas men deltar inte i samtalet, tolkanvändaren och samtalspartnern talar därför till varandra och inte till tolken.

Tolktjänsten är kostnadsfri för alla tolkanvändare och beställs genom landstingets tolkcentral. Ibland händer det att tolkanvändaren nekas tolk trots rätten att få tolkning. Utebliven tolkning kan anmälas till patientnämnden i landstinget och till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Syftet med att anmäla är bland annat att göra politikerna i landstinget medvetna om tolkbristen. DO redovisar sin statistik på anmälningar till regeringen. Förutom teckenspråkstolk finns det även skrivtolkar och dövblindtolkar. Skrivtolken översätter från talad svenska till skriven svenska. Översättningen sker parallellt med den som talar och tolkanvändaren kan läsa det som sägs på en datorskärm. Skrivtolkning används framförallt på möten och konferenser. En dövblindtolk tolkar både det som sägs och det som syns. Metoden som används kallas taktilt teckenspråk och tolkanvändaren läser av teckenspråket genom att hålla sin hand på tolkens hand.