Är ledsen:(

Hej alla mina vänner!

Onsdagen den 13/2 -08 klockan 23.26 på kvällen. Nu är det tredje gången jag uppdaterar min blogg för idag. Men nu tänkte jag skriva lite om hur jag igentligen mår nu på kvällskvisten. Sen klockan 14.00 idag har jag haft en jättejobbig känsla i min kropp. Vet inte varför men det känns som jag skulle vilja lägga mig ner och bara gråta tills det inte finns några tårar kvar. Ibland eller ganska ofta vill jag bara ge upp livet. Jag har känt så här förut men då var jag på skolan och kunde prata med en som förstår mig. Men nu är jag hemma och här har jag ingen som jag riktigt kan prata med. jag borde igentligen kunna prata med mina föräldrar men de kan jag inte. Något hindrar mig från att göra de. Jag kan också säga att jag alldeles nyss har syndat. ****** jag ber sååå hemskr mycket om ursäkt:( Du vet nog vad jag har gjort. Nej det är inte du tror.... (s****) de är inte det utan det andra som är lite bättre att jag gjorde om jag nu måste välja mellan de två sakerna jag kan göra när jag syndat. Ni som känner mig vet vad jag menar, ni andra får helt enkelt undra för jag talar inte om vad det är. Hela världen behöver inte veta. Jag känner mig jättedeppig just nu, vill inte längre. Vill bara bort från allt:( Vad ska jag göra? Jag önskar att mina älsklingar var här hos mig och kunde hålla om mig. Jag skulle verkligen behöva. Det är inte ofta jag känner mig liten men nu gör jag verkligen de:( Varför känner man sig deppig ibland? Men jag tycker jag känner mig ganska deppig rätt så ofta nu för tiden. Sen finns det ju visserligen en sak till som tynger mitt liv just nu. Det är att på fredag klockan 13.46 är det presic 1 år sen min bästa vän Anna gick bort. Tankarna om det har också funnits i mitt huvud i några veckor nu. Men sen känner jag mig ensam, övergiven, rädd, orolig. Det är känslor som bara kommer upp ibland. jag vet att ensam och övergiven är jag inte. Mina älsklingar finns alltid hos mig. Dom lämnar mig ALDRIG, de vet jag för de har dom sagt till mig. Men ibland får jag inte in det i mitt huvud att dom aldrig lämnar. Vad som än händer. Men jag vill inte vara ledsen och deppig. jag vill vara den glada Johanna som jag brukar vara. Usch nu bränner tårarna på mina kinder:( Snälla någon håll om mig:) Jag behöver de. Nä nu får jag nog börja avsluta min deppiga blogg för idag. Känner att jag snart kommer börja storgråta. Vill inte göra det när jag inte har någon som kan trösta mig. Eller ska jag göra de? Behöver kanske få ut det jag har inom mig. Vem vet!!! På söndag igen får jag träffa mina två älsklingar. Längtar verkligen efter de:) Jag vet att ****** kommer bli lite besviken på mig nu när jag har syndat, eller han blir inte besviken han kommer bli både besviken och orolig för mig. Så pass väl känner jag honom. Jag hoppas att han ändå förstår mig. Jag vet inte om jag borde be honom läsa min blogg eller om själv får komma på att han ska göra de. Jag vill att han ska veta vad som hänt men samtidigt inte. Nu kommer jag inte på så mycket mer att skriva om, jag tror jag ska gå och lägga mig och se om allt känns bättre imorgon. Annars får jag väl ringa någon av mina älsklingar och dom får tala om hur jag ska göra för att inte bli ledsen igen. Men nu ska jag gå och göra min huvudkudde sällskap. Vi hörs imorgon torsdag igen:) Var nu rädda om varandra.

Pussar å kramar från Johanna<3