Vad Skulle Du Göra Om Jag...

1. Kom hem till dig mitt i natten med blöta och kalla kläder?

2. Låg och höll om dig när du vaknade på morgonen?

3. Satt vid frukostbordet hos dig och pratade med din familj?

4. Slängde mig över dig när du var inne i stan?

5. Jag rymde till dig och vägrade åka hem?

6. Jag satt och grät utanför ditt hus?

7. Jag slängde mig i dina armar med blodiga sår?

8. Dog?

9. Tog livet av mig?

10. Tog livet av mig framför dina ögon?

11. Tog livet av min inne i ditt badrum?

12. Sa att jag älskar dig?

I Hope...

I hope that someone´s gonna call

And tell me this night is over `

Cause I wanna start living my life

Before I get much older

Well, I hope that someone´s gonna call

And tell me this night is over `

Cause I wanna start living my life Before I get much older

Sorg

Sorg är något vackert men också något fruktansvärt jobbigt!

Sorg vad är det för något? Kommer alla någon i sitt/sina liv att få uppleva sorg? Ja det kommer man, man kommer få uppleva mycket sorg om man mister någon anhörig eller någon man älskade och delade sitt liv. Jag miste min absolut bästa vän Anna för 1 1/2 år sen, men sorgen, saknaden och längtan efter henne är minst lika stor idag som den var då. Det är ofattbart hur ens människas liv kan ta slut så tvärt. Att det är så orättvisst att någon ska försvinna så. Hennes tid var inte inne den 15/2 2007 kl. 13.46 då hon somnade in. Varför är livet så orättvisst? Varför var det hon och ingen annan? Hon hade hela sitt liv framför sig. Men plötsligt så blir det inte som man planerat. Sorgen efter Anna är enorm både bland oss kamrater, hennes familj och hennes släktingar. Ingen av oss kommer att glömma Anna den underbara människa hon var. Hon finns i våra hjärtan, själar. Hon vakar över oss som en ängel. När jag går på mina promenader så brukar jag sätta mig ensam och ibland prata med henne. Jag vet att hon hör mig men inte jag henne. Det känns skönt ibland å bara få sitta och säga presic vad jag känner å tycker. Varje kväll vet jag att Anna lägger sin trygga hand på mitt täcke och gör så jag sover lugnt om nätter. Det kanske låter konstigt för er som inte har mist någon men det är inte konstigt. Dom som har mist sina nära å kära brukar prata med dom även om de inte finns på jorden. Men man vet att dom finns i himlen och vakar över en. Jag bara vet att Anna varje dag vakar över mig och ser till att ingenting händer mig. Jag vet att hon alltid är med mig vart jag än befinner mig.

Har du eller känner du någon som mist någon nära vän, släkt eller din livs kamrat. Gå då in på: http://www.vimil.se/ där kan du fåråd och hjälp hur du ska gå vidare i livet efter en sorg av någon som gått bort. Det finns andra som också delar sin erfarenhet efter att ha mist någon.

DU ÄR INTE ENSAM OCH GLÖM ALDRIG DE!!!

Till minne av vår älskade Anna<3

Ber om ursäkt

Hej igen!

Lördagen den 18/10 -08 klockan 15.28 på eftermiddagen. Skit va längesen det var jag skrev i min blogg. Ber så hemskt mycket om ursäkt för de. Men jah har för ett tag sen skaffat mig bilddagboken.se och där lägger man ut bilder som en dagbok. Det är där jag har varit inne den senaste tiden. Så därför har jag helt glömt bort att jag har en blogg också:S Men nu uppdaterar jag den lite:) Har haft rätt så mycket skolarbete de sista 3 veckorna så det har inte funnits tid till att blogga men nu tar jag mig den tiden och gör de. Jaha nu är allt klart. Jag går här fram till den 17/12 -08 sen tackar jag för mig å beger mig hemåt. Känns underbart att allt är klart nu, äntligen får jag slippa skiten. Har dessutom varit hos rektorn och pratat lite om vad jag iegentligen tycker om den här skolan. Ir pratat å pratat, jag skrev ett mail till min mentor som hon sedan vidarebefodrade till rektorn. Känns skönt att ha sagt de jag ville till alla på skolan! Särskillt personalen/assistenterna som behandlar oss som småbarn till och från. Men nu har de fått veta vad vi tycker om den behandlingen så nu hoppas jag att det blir "ordning på torpet" så jag kan lämna skolan i trygga händer och inte veta att någon elev blir lidande. Själv blir jag inte de eftersom jag flyttar hem till stor stan igen:D Men jag vill veta att när jag lämnar skolan så ska allt fungera här även om inte jag är här. Visst en del elever och personal kommer jag självklart att sakna men d flesta är jag glad att jag slipper:) Det har blivit sån dålig stämning på skolan på sistone, de flesta är stressade och bara går å gnäller medans andra tjatar om att ha lov nu. Blir så trött på allt tjat. Fy f*n va skönt att slippa allt sen. Jag ska vara helt ärlig nu. Ingen i min klass är några/någon jag kommer ha längre kontakt med när jag väl flyttat hem igen. Vänner kommer, vänner går som man brukar säga. De flesta vill jag heller inte ha kontakt med efter folkhögskole tiden. jag vill börja leva mitt egt liv och där ingår inte ni!!!! Men sen finns det vissa jag kommer vilja fortsätta ha kontakt med, ni vet vilka ni är. Så därför nämner jag inga namn här. Annars då??? Ja mitt liv flytter på som vanligt. Vad med om något tragiskt härom veckan. Min farfar avled, han blev 88 år gammal:( Känns konstigt att han har somnat in, ett tomrum blev det i mitt hjärta efter honom. Men han var gammal å jag vet att han har haft ett bra liv. Jag får se det från ljusa sidan. Alla födds vi och alla ska vi dö någon gång. Han har iallafall fått kommit upp till farmor nu så nu är dom tillsammans igen. R.I.P farfar Henry<3>

Ta nu hand om varandra:)

Pussar å kramar från Johanna