Vänner är som stjärnor
Man ser dom inte alltid,
men man vet att dom
alltid finns där när
man behöver dom.

Mina vänner är dom som vet allt om mig. Dom som finns där när man som allra mest behöver dom. Men så hände det som man inte trodde skulle hända. Den 15 februari 2007 förlorade jag min allra bästa vän Anna Violet Persson. Det var det värsta som hände i mitt liv. Det går inte en dag utan att jag saknar henne så det gör ont i hela kroppen & hjärtat:( Hon var min klippa. Hon var den jag ville dela mitt liv med. Men nu finns hon inge mer. Det är ofattbart, jag tror fortfarande inte att det är sant trots att det har gått 3 år sen hon somnade in. Jag kommer aldrig glömma det som Anna sa till mig innan hon rullades in på operation.

Hon sa:
- JAG ÄLSKAR DIG JOHANNA. GLÖM ALDRIG DET! JAG RINGER SÅ FORT JAG HAR KOMMIT UPP TILL RUMMET IGEN.

Detta var det sista Anna Violet Persson sa till mig på telefon innan hon kördes in på operation den 14 februari 2007. Anna vaknade aldrig mer ur näckrosen Hon somnade sedan in den 15 februari 2007. Hon blev bara 18 år gammal. Jag kommer aldrig glömma det sista samtalet med henne.

Men när jag minst anade så hände det som verkligen inte fick hända. Jag förlorade en bästa kompis till inom loppet av 2 år efter Annas bortgång. Den 1 juni 2009 bragdes Clara Hermelin om livet. Clara blev bara 22 år gammal.

Jag trodde inte det var sant. Hur är det möjligt att förlora 2 av sina bästa vänner inom så kort tid. Det var något jag aldrig skulle tro kunde hända mig. Men så gjorde de det. Jag hade förlorat mina 2 älskade vänner Clara & Anna. Mitt liv rasade totalt ihop:`) Jag ville inte leva mer. Jag hade förlorat de 2 personer som betyder mest i mitt liv. Hur ska jag nu orka leva vidare. Det var Clara & Anna som visste allt om mig. Det var dom som var mina klippor i mitt liv som jag kunde luta mig mot. Nu stod jag helt ensam ute i världen:( Ingen skulle kunna förstå mig på det sättet som dom gjorde. Dom fanns vid min sida hela tiden. Ingen har funnits för mig som dom gjort. Därför känns det som mitt liv inte är värt att leva längre. Vem ska jag nu kunna luta mig mot? Vem ska trösta mig när jag är ledsen? Vem ska följa mig i mina steg mot ett liv i vuxenvärlden? Jag har ingen aning. Jag vet att jag har flera vänner som finns & stöttar för mig. Men ingen kan någonsin finnas för mig som Clara & Anna gjorde. Jag sörjer dom varje dag, mina tårar rinner varje natt. Ensamheten inom mig är som enorm smärta:( Jag tror inte smärtan någonsin kommer försvinna från mitt hjärta. Det smärtar varje gång jag hör deras namn, när jag tänker på dom. Mitt liv kommer aldrig mer bli säg likt. Jag skulle ge mitt liv för att få tillbaka dom. Bara få säga hur mycket jag älskar dom. Hur mycket jag saknar dom & hoppas att vi en dag återförenas. Den dagen önskar jag skulle komma nu. Men jag vet att min tid inte är inne än. Men jag vill sååå gärna ha tillbaka dom. Jag klarar mig inte utan dom. Jag kan varken sova, äta, dricka Ir göra något utan dom. Mitt liv är totalt bortkastat nu när jag inte har dom hos mig. Jag orkar inte ens kämpa med mina ätstörningar & mina självmordstankar. varför ska jag kämpa nu. Jag har ingen att kämpa för. Dom jag kämpade för finns inte längre.
Vad har jag att leva för nu?

Jag vet att jag har mina vänner, min familj & min släkt att leva för. Men just nu känner jag mig helt otillräcklig för dom. Vem vill vara med någon som mig. Ett vrak som inte kan ta hand om sig själv. En som vill ta sitt liv. Det kan inte finnas någon som kan älska mig. Men det kanske är just det jag behöver. Någon som älskar mig. Vännerna mina säger att dom älskar mig. Men hur ska jag veta att dom verkligen älskar mig? Det kanske är något som dom bara säger för att göra mig glad. Jag vill verkligen kunna känna mig älskad. Men jag gör inte det. Jag kände mig älskad av Anna & Clara. För dom älskade verkligen mig & jag dom. Vår kärlek kan ingen veta hur den var. Jag älskade dom & skulle kunna dö för dom. Dom betydde allt för mig & nu när jag har förlorat dom så betyder inget annat. JAG KOMMER ATT ÄLSKA DOM SÅ LÄNGE JAG LEVER. DET ÄR VI ÄNDA TILL GRAVEN.

Det är dom jag vill vara hos, inte här på jorden!!!!

Ett hjärta kan slå,
ett hjärta kan brista,
en vän kan man få,
en vän kan man mista,
men i mitt hjärta är du gömd
för en ängel som du blir aldrig glömd!

Teckenspråksprovet är INSTÄLLT!!!!

Hej alla besökare på Träffstugans fritidsgård!

Efter många "klagande" från vissa personer så ställer jag in teckenspråksprovet den 7maj. Det är synd men jag vill inte ägna massa tid åt något som ingen vill göra. Ni som vill göra provet kan höra av er till mig så gör vi det. Annars tar vi nya krafter till hösten igen:-)

Men kom ihåg: UPP MED HÄNDERNA & VÅGA TECKNA:-D

Med vänliga hälsningar Johanna

Våra hörselskador är unika och vi har olika mycket hjälp av olika hjälpmedel

Hörapparaten gör att vi hör bättre, men ger oss inte hörseln tillbaka. Till exempel förstärker den alla ljud – även skrapet från stolar och slamret från bestick mot porslin. Det finns flera typer av tekniska hjälpmedel som underlättar för oss i vardagen. Det kan vara hörselslinga, FM-system, mikrofoner av olika slag, vibrator till dörrklocka och telefon eller en väckarklocka som vibrerar. Vi i UH tycker det är viktigt att alla barn som har en hörselskada också lär sig teckenspråk. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chanserna till delaktighet i vardagens alla situationer.

Hörapparaten är personlig och för att den ska passa just dig gör audionomen ett avtryck av ditt öra. Insatsen eller "proppen" som du har i örat kan se ut och kännas på olika sätt: det finns hårda och mjuka proppar och vissa kan du smycka med små pärlor. De minsta hörapparaterna kallas "allt i örat" och de sitter helt inne i hörselgången. En annan variant kallas "bakom örat" och där sitter apparaten bakom örat och fortsätter ner till och in i hörselgången. Du skaffar hörapparaten på hörcentralen i det landsting där du bor. Vid utprovningen är audionomen skyldig att lyssna till de behov du har. Är du inte nöjd med den hörapparat som du får måste du säga ifrån. Det är viktigt att du får det du behöver. Så länge du går i skolan betalar du ingenting för hörapparaterna. När du slutar gymnasiet så är det olika i olika landsting. I vissa landsting måste du själv betala en del av kostnaden för din hörapparat. Kolla därför upp med ditt landsting vad som gäller för dig. De olika företag som säljer hörapparater har mycket information på sina hemsidor om sina produkter. Ett tips är att du skaffar dig kunskap om vilket utbud som finns både vad gäller apparater, proppar och möjligheter till att kombinera hörapparaten med olika hjälpmedel innan du provar ut dem.


Teckenspråk och tvåspråkighet
Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation. Teckenspråket är nationellt och är därför unikt för varje land.

Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981. Vi tycker att alla barn med hörselskada tidigt ska utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.


Att utveckla ett språk vid tidig ålder sker omedvetet och automatiskt. Inlärning senare i livet kräver större ansträngning och motivation från individens sida. Det är inte heller självklart att nivån på språket blir lika hög som om barnet fått utveckla det från tidig ålder. Teckenspråk och svenska gynnar varandra och gör att språken blir rikare. Ju fler redskap för kommunikation - desto fler möjligheter att kommunicera.

Idag finns en förordning, TUFF, som ger föräldrar och syskon till ett barn med hörselskada rätt till teckenspråk. Denna förordning omfattar dock inte barnet med hörselskadan. UH tycker att detta är absurt och kräver en lagändring som ger barn med hörselskada rätt till teckenspråk.

Det är viktigt att ha ett livslångt perspektiv när det gäller barn med hörselskada. För att öka chansen till delaktighet i alla typer av situationer, nu och i framtiden, är rätten till tvåspråkighet avgörande.


Lär dig teckenspråk
Vill du lära dig teckenspråk? Många studieförbund erbjuder kurser, men du kan också studera teckenspråk på universitet eller folkhögskola. Det finns även sidor på nätet där du kan lära dig tecken och vardagsfraser. Till höger ger vi några tips på var du kan lära dig teckenspråk.


Tolkning
Tolkning kan vara ett sätt att underlätta kommunikationen mellan teckenspråkiga och hörande personer. Den som har en hörselskada och kan teckenspråk har rätt att använda tolken vid kontakt med myndigheter och offentliga institutioner, under sin högskoleutbildning eller i privata sammanhang. Hörselskadade, döva och dövblinda har rätt till tolk enligt hälso- och sjukvårdslagen. Teckenspråkstolkning görs parallellt med den som talar. Tolkarna arbetar parvis och växlar mellan varandra i tiominuters intervaller. Tolken översätter allt som sägs eller tecknas men deltar inte i samtalet, tolkanvändaren och samtalspartnern talar därför till varandra och inte till tolken.

Tolktjänsten är kostnadsfri för alla tolkanvändare och beställs genom landstingets tolkcentral. Ibland händer det att tolkanvändaren nekas tolk trots rätten att få tolkning. Utebliven tolkning kan anmälas till patientnämnden i landstinget och till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Syftet med att anmäla är bland annat att göra politikerna i landstinget medvetna om tolkbristen. DO redovisar sin statistik på anmälningar till regeringen. Förutom teckenspråkstolk finns det även skrivtolkar och dövblindtolkar. Skrivtolken översätter från talad svenska till skriven svenska. Översättningen sker parallellt med den som talar och tolkanvändaren kan läsa det som sägs på en datorskärm. Skrivtolkning används framförallt på möten och konferenser. En dövblindtolk tolkar både det som sägs och det som syns. Metoden som används kallas taktilt teckenspråk och tolkanvändaren läser av teckenspråket genom att hålla sin hand på tolkens hand.

Det syns oftast inte att en person hör dåligt, men det märks lätt i samtal

Vi kanske inte svarar när du pratar med oss eller så börjar vi prata om något helt annat för att vi har hört fel. Det finns flera typer och grader av hörselskador och det är omöjligt att ge en generell bild av hur mycket – eller lite – en person med hörselskada hör. Miljön, humöret och vem man pratar med påverkar också hur mycket vi faktiskt uppfattar av det du säger.

Många av oss som har en hörselskada använder hörapparat. Det finns hörande som tror att hörapparaten fungerar som ett par glasögon och att vi inte märker av vår hörselskada när vi har på den. Hörapparaten gör att vi hör bättre, men ger oss inte hörseln tillbaka. Till exempel förstärker den alla ljud – även skrapet från stolar och slamret från bestick mot porslin. Att hela tiden koncentrera sig på att höra gör att många av oss som har en hörselskada är trötta och har huvudvärk. Om du som är hörande tänker på att bara

Tro på dig själv!

Låt inte hörselskadan och andras fördomar vara ett hinder för det du vill göra!

Prata vänd mot oss (så att vi kan läsa på läpparna) och att inte prata för fort (så att vi hinner uppfatta orden) är det mycket lättare för oss att faktisk kunna lyssna, och inte bara koncentrera oss på att höra.


En bra kommunikation är avgörande för bra relationer. Att umgås med andra blir ofta mycket lättare om du berättar vad du behöver för att höra. Då kan också de du pratar med ta sitt ansvar för att du ska hänga med i samtalet. Men för att du ska kunna berätta för andra är det viktigt att du lär dig mer om din egen hörsel och om vilka lösningar som finns. Ett sätt att lära dig mer är att vända dig till hörselhabiliteringen i ditt landsting för rådgivning. Att träffa andra som har en hörselskada brukar också ge väldigt mycket. Vi vet hur det är och har kanske lättare för att ge tips och lösningar. Dessutom är det skönt att faktiskt se att man inte är ensam om att ha en hörselskada.

Du som är hörande och träffar en person som har en hörselskada vill förstås att vi ska vara med i samtalet. Tänk på att också småpratet är en viktig del i en relation till andra. Innehållet i småpratet saknar ofta betydelse, men man blir sedd och blir del i en gemenskap. Dessutom är småpratet en förutsättning för att komma in på tdjupare samtal. Försök att se till att vi som har en hörselskada är med också i den här typen av dialog. Kolla av att vi verkligen har hört. Upprepa det du sagt om vi ber dig, även om du själv inte tycker att det var särskilt viktigt.


Denna text har jag kopierat från en hemsida. Texten berättar hur det är att leva med en höselskada & vilken hjälp vi kan få som till ex. hörapparat m.m.
Hemsidan som texten är tagen på är: http://www.uh.se/php/start/start.php

Det finns också en blogg som ni gärna får gå in på & läsa. Adressen är: http://www.uh.se/php/blogg/blogg.php

Marschen för tillgänglighet 2010 lördag 29 maj

Marschen för tillgänglighet 2010 lördag 29 maj

Pressmeddelande 2009-11-27

För åttonde året i rad går den enade svenska handikapprörelsen ut på gator och torg tillsammans med mängder av andra organisationer för att genomföra demonstrationen Marschen för tillgänglighet. 2010 är datumet fastställt till lördagen 29 maj.

– Vi förväntar oss att sätta rekord i antalet orter. Förra året genomfördes marschen på 25 orter, året dessförinnan på 18 orter, säger Hans Filipsson, grundare och språkrör för Marschen för tillgänglighet. Marschen för tillgänglighet arrangeras lokalt av handikapporganisationer och/eller andra organisationer i samarbete under ledning av en nationell arbetsgrupp.

– Det är valår 2010 och vi hoppas att det blir sista gången vi behöver marschera innan vi får en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning i Sverige, likt den Norge antog i januari 2009 och andra länder för snart 20 år sen, exempelvis USA 1990, Australien 1992 och Storbritannien 1995, säger Emma Johansson, också språkrör för Marschen för tillgänglighet.


Dagens lagstiftning helt otillräcklig

Sverige har sedan 1966 haft lagstiftning om att nybyggnationer ska vara tillgängliga och sedan 2001 om att hinder som är "enkla att avhjälpa" ska åtgärdas. Sedan 1979 har det funnits lagstiftning som kräver att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Trots det är Sverige fortfarande ett till största delen otillgängligt land. Beräkningar som människor inom vår och andra organisationer gjort visar att 60-90 procent av svenska stadskärnor är helt eller delvis otillgängliga.

- I vår pågående tredje anmälningsaktion mot diskriminerande otillgänglighet kan vi konstatera att antalet anmälningar fördubblats jämfört med de två första aktionerna 2005 och 2007 tillsammans. Den pågående aktionen kommer i slutändan att ha resulterat i över 3000 anmälningar om diskriminering. Missnöjet med den diskriminering som pågår varje dag av Sveriges över miljonen personer med funktionsnedsättning ökar för varje år som Sverige inte tar sitt ansvar, säger Hans Filipsson, grundare och språkrör för Marschen för tillgänglighet.

Sverige har nyligen återigen kritiserats av organ knutna till FN för att inte ha gjort otillgänglighet till diskriminering. En snabbutredning om hur en reglering av otillgänglighet som diskrimineringsgrund kan ske genomförs just nu av Hans Ytterberg på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Detaljerad information om hur man arrangerar Marschen för tillgänglighet 2010 på sin egen ort följer inom kort.

Mer om Marschen för tillgänglighet:
Vanliga frågor om Marschen för tillgänglighet och otillgänglighet som diskrimineringsgrund:
http://www.marschen.se/vanligafragor
Om den tredje anmälningsaktionen:
http://www.marschen.se/anmalningsaktion3

För mer information, kontakta:
Mårten Gudmundhs, pressansvarig och koordinator, 0739-98 94 90, marten@marschen.se
Emma Johansson, språkrör, 0707-870395, emma@marschen.se
Hans Filipsson, grundare och språkrör, hans@marschen.se

Marschen för tillgänglighet har som enda syfte att otillgänglighet ska klassas som diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Fler än 140 organisationer och företag stödjer oss och vårt syfte. Organisationerna som ställt sig bakom innefattar bland annat samtliga stora, traditionella handikapporganisationer, inklusive ungdomsorganisationer: Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), De Handikappades Riksförbund (DHR), Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Synskadades Riksförbund (SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF), Riksföreningen för Trafik och Polioskadade (RTP), Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet, Astma och allergiförbundet, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna (FUB), Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening (SHIA), Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF), etc.; den svenska Independent Living-rörelsen: Stiftarna av Independent Living i Sverige (Stil), Göteborgs Independent Living (GIL), Helsingborgs Independent Living (HIL), Föreningen JAG, Independent Living Institute (ILI); politiska organisationer: Miljöpartiet de gröna, Vänsterpartiet, Grön Ungdom, Liberala Ungdomsförbundet (LUF), SSU Stockholm, etc.; organisationer som tidigare inte knutits till kampen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Sveriges förenade studentkårer (SFS), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Uppsala Studentkår, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, etc.

(En fullständig förteckning över stödjande finns på http://www.marschen.se/stodjande)

Nu är det dags för slutprovet på teckenspråkskursen!

Jaha så var det tredje datumet satt för teckenspråkskursen på Träffstugan.
Vi träffas igen fredagen den 7 maj kl. 19.30 - 21.00 som vanligt.
Vi kommer hålla till i innebandyn precis som sist.
Ni ska också ta med er papprerna ni har fått från de 2 tidigare gångerna.

Nu har vi tyvärr kommit till den sista gången av kursen. Sen tar vi ett välförtjänt sommarlov:) Under denna fredag är det dags för er att ha ett prov i teckenspråk. Ni kommer få göra provet 2 & 2 tillsammans med mig.

Till provet ska ni ha läst på alla papper ni har fått av mig. HAR DU TAPPAT BORT PAPPERNA SÅ KOM TILL MIG SÅ FÅR VI KOPIERA NYA TILL DIG!!!
Ni ska även lära er färgerna gul, grön, blå, röd, rosa, lila, vit, svart, grå & beige.
En OBLIGATORISK sak jag vill att NI ska kunna till provet är handalfabetet.

Jag önskar er all lycka till:)

Vi ses på kursen:)

Mvh Johanna

Nu är det dags för utvecklingsamtal:D

Nu är det dags!!! För er som har läst teckenspråkskursen på Träffstugan att ha ett utvecklingsamtal enskillt med mig. Jag vill ha haft samtal med er alla som har läst kursen innan DEN 7 MAJ då provet skall vara. Jag börjar redan denna vecka. Jag tar er en & en när tillfälle ges. Det tar ca. 15 minuter. '

Mvh Johanna